Maligna Erica - Tankar & känslor

28 Februari

December 18, 2021 16:10

Tuff kväll, igen. Fast det är väl dom flesta ändå.

Mycket tankar, som vanligt. Jag fattar att andra inte ser lika mycket eller det jag ser i ansiktet nu. Det ser dessutom bättre ut på bilderna än det är i verkligheten, lite som när tumören fanns där. Man ser inte hur min profil ser ut. Man ser inte hur insjunken överläppen faktiskt är. Att jag skulle se ut som innan är inte realitet. Jag kan inte ens använda lipsyl på min överläpp just nu, för att den ligger begravd inuti min mun. Jag tror en del av allt det här med också är att det inte bara var halva ansiktet som försvann, mina piercingar växte allihopa igen och dom var en del av mig och mitt jag. Kan såklart göras om sen om det är så, men här och nu så försvann så mycket på en och samma gång. Psykiskt, fysiskt, själsligt.

Och det är tufft. Jag kämpar med att jag ska vara glad. Lättad. Att läkare tycker det är nog nu, jag ska fungera i samhället igen. Fast jag är trasig och tom.

Jag kan iallafall sminka mig litegrann nu. Eller ja, jag kan tvinga på mig foundation men det gör ont att applicera den över kinderna, munnen och mellan ”överläppen” och näsan. Tror det kan vara för att där ju inte finns något ben nu. Bara en bit av min egen lårhud. Men jag kan inte sminka mig som jag vill. Eller vad man nu säger.

Jag vet ju att ingen i min närhet dömer mig. Jag fattar att man inte älskar mig mindre. Och jag vet att där finns så många som bryr sig om mig. Men tyvärr ändrar det inte vad jag känner om mig själv just nu. Eller lagar det som blev tomt och trasigt i september.

Det här är fast med mig för resten av mitt liv nu. Det ena som syns hela tiden, det andra som gör sig påmint så fort jag byter om.

Jag vet ännu inte hur jag ska hitta tillbaka till den jag var innan.