ÖNH, Akademiska
Haft ronden med ett helt läkarteam här nu under morgonen, och allt ser bra ut. Tacksam över att min kropp märkligt nog har bra läkekött. Tacksam för mina läkare som tog sig an mig här på Akademiska.
Min överläkare som tog ut tumören & dom två läkarna från kirurgen sa att dom definitivt tror att jag kommer se ut som normalt efter det här, om än kanske med att jag har förlorat känseln i ett område vid vänster kind & överläppen.
Jag ser fortfarande hemsk ut, och kämpar verkligen med det nya talet än, men det här får mig i alla fall att se vart jag är på väg. Och att det idag faktiskt är exakt en vecka sedan jag låg på operationsbordet i 10 timmar där man skar upp hela mitt ansikte
och plockade ut delar från det, tog ut muskler och hud från mitt lår, och öppnade upp mig på vänster sida på halsen för att koppla ihop min lambå.
Jag hade hellre fött barn 40 gånger om än att någonsin ha behövt genomgått det här. Men jag har gjort det. Jag lever, jag kämpar, och nu kan jag ändå se ett litet ljus där borta i tunneln.
Om 2.5v kommer slutgiltiga resultatet på vad tumören är, och om ca 2 & en halv månad ska vi påbörja rekonstruktionen. Så det kommer ju bli mer operation, men förhoppningsvis blir det inte lika massivt nästa vända.